bananas

Tänk fiskmåsar tjejer!
Idag blev jag påmind om en såndär smart grej som jag slänger ur mig ibland. Vi skulle dansa vals på idrotten och då tyckte jag att vi skulle vara lika eleganta som svanen. Istället skriker jag fiskmåsar till brudarna. Och idag på uppvärmingen på idrotten så skulle vi ner och doppa händerna i golvet med jämna mellanrum. Jag tyckte väl att moa skulle ha lite mera inlevelse eller nått så jag ropar "plocka bananerna moa!"

Man tycker att efter så många gånger så borde jag faktiskt ha lärt mig att hantera situationen. Men det gör jag faktiskt inte. Tvärtom. Det blir bara tyngre för varje gång. Att ta farväl har och kommer aldrig vara min grej.

sommartid på norska


Ibland är jag väldigt pepp medans jag väntar på thåström.

Imorse när jag vaknade glömde jag bort att man skulle ställa fram klockan en timme. Detta fick ett resultat att jag fick väldigt bråttom med att hinna med då nattis sa "om fem minuter åker vi". Vi skulle till Virsbo för att spela tantmatchen. Tantmatchen innebar egentligen att vi skulle möta alla tjejsläktingar som finns till laget. Det blev i princip bara mammor. Jag glömde iallafall min matchtröja hemma och fick spela med nummer 24 istället. Det kändes inte rätt. Men matchen var rolig ändå och det slutade med att alla spelare från båda lagen var på planen. Det var som en hel hönsgård. Vi vann. På straffar också! Imorgon är den sista träningen.

Resten av dagen har jag inte varit så oaktiv som jag brukar vara när kalendern visar att det är söndag. Jag blekte kottes hår och agerade faktiskt frisör också. Sen har jag ätit pizza! Men det var mest som en avskedsmiddag för pappa. Han åker imorgonkväll. Då blir jag ensam igen. Pappa berättade förövrigt en jävligt rolig grej tidigare idag när vi drack kaffe. Båda började grina. Men det berätta jag om en annan gång. Nu måste jag faktiskt sova. Det är skola imorgon.

Dagens största mysterium är att kunna skriva ett norskt ö med hjälp av tangenterna. Nästan omöjligt skulle jag vilja säga.

Det är någon vid namn "MOA" som visas online igen. Det ger mig en lugnande effekt!

earth hour i kvicksund





Pappa rullade ut lillablå, lillblixten, fjutten, pärlan, bettan eller vad den nu heter från garaget idag. Jag gillar den inte längre och därför har den stått i garaget i väldigt många månader. Jag hatar färgen, att man måste tanka den och hathatar hastigheten. Men jag gillar att den tar mig dit jag vill och när jag vill. Idag var denna sträcka Ramnäs - Kvicksund. Jag besökte becka. Vi åt chokladbollar som jag tog med mig och becka drack mängder med vatten. Jag tror det kan vara svaret på hennes kissproblem. Den lilla kvinnan är duktig på att dricka. Vi släckte även ner under erath hour och levde på ljus istället. Tillsist tog vi oss en liten raggarrunda i kvickan. Vi sökte motståndare. Dock fann vi inga som vågade utmana oss i streetrace. Men det gjorde inte mig så mycket för det blev en bra kväll ändå. Rebecka är en fin vän och jag fick ett bra avslut på min helg. Imorgon kommer de andra två i stålgänget hem. De har vart och jobbat asen av sig. Hur som helst vill jag iallafall ge en kram till rebecka för ett par trevliga timmar!

Nu sitter jag med en kopp kaffe och chips brevid mig. Pappa gapskrattade åt mig när jag sa att jag ville ha kaffe. Pappa som förövrigt är på sjukligt bra humör. Han har fått en ny motorcykel. Eller han har köpt en ny. Han kom till mig imorse då jag ätit frukost och berättade att han jättegärna ville ha den. Tydligen så kunde man åka med denna åretrunt. Jag kanske kan få låna hand andra då?

Och idag efter att jag suttit nere i köket med datorn och jag kom upp på mitt rum igen hade någon lagt in dammsugaren på mitt rum. Jag visste inte om någon bara lagt den där bara för att eller om det fanns en anledning till varför. Jag ställde iallafall ut den i hallen igen. Nu när jag kom hem från rebben var den i mitt rum igen. Nu är jag ganska säker på att det finns en anledning till varför.

Förövrigt så hatar jag när verkligheten går emot mig. Det känns som att få en rejäl käftsmäll.

Och jag saknar thåströmkonserten.

Kallt kaffe




Videosarna gör er bara lite medvetna om vad ni missade i torsdags.

Igår övningskörde jag, tittade på film, drack kaffe, åt chokladbollar och insåg att det slagit slint i mitt huvud. Inspirationen är funnen. Klockan visade över ett idag när jag vaknade.

Jocke









Jag tänker fortfarande på hur thåström var igår. Hur han tömde sig själv under "aldrig nånsin komma ner" (bästa låten) var något omänskligt och det kommer jag aldrig glömma. Dom näst bästa låtarna var "du ska va president" och "fanfanfan". Thåström var en annan människa igår om man jämför med peace&love. Jag lägger kanske upp videosar senare.

Förövrigt så fick jag brev från åklagarmyndigheterna idag. Jag blev inte dömd för att jag åkt med en trimmad bil. Men jag har redan fått och gjort mitt straff. Plus att jag och mamma måste på möte på torsdag. Tydligen så har jag fått en prick i registret trots att jag var oskyldig. Pappa blev sur och tyckte att vi skulle flytta till Frankrike.

thåström

Av all livemusik jag sett i hela mitt liv så slog denna konsert alla andra med en sjukligt hög marginal. Jag har aldrig sett något sådant och tror att detta var en "en-gång-i-livet-upplevelse". Thåström 09. Och det är inte förns nu efter som känslorna kommer. Thåström är ett geni, har ett intressant kroppspråk och gjorde ett framförande som inte är av denna värld. Mer än halva publiken bestod av äldre människor. Det var fint. Bakom mig hade jag två gubbar som stank härlig öl. Men det gjorde inte mig så mycket. För dom skrek så fint med mig i "du ska va president!". Den ena fick min mail, han ville ha mina bilder. Jag funderar på att dra till Linköping imorgon och se honom igen. Thåström alltså. Ingen har aldrig nått längre. År behövs.
Bilder kommer imorgon.

som tåg av längtan



Det har hänt något med min sömn de senaste nätterna. Jag ligger och stirrar i taket trots att jag går och lägger mig när jag är dundertrött. Jag tror jag ska tänka över mitt kaffeintag faktiskt. Igår låg haschmo på laddning när jag skulle sova. Jag letade reda på min mp3 så att jag kunde somna med den istället. Min mp3 har ett minne på 1 Gig vilket leder till att varje liten låt på den är speciell. Igår låg jag därför och lyssnade igenom låtarna som har en hel del historia bakom sig. Det var mysiga timmar.

Idag åkte jag till skolan för att gå på en lektion som varade i ca 50 minuter? Av dessa 50 minuter snackades skit i 45 och de övriga 5 så läste jag faktiskt i boken. Inte nog med att berg&dalbanan återigen har dragit igång i mitt liv har jag samtidigt hamnat på räkmackan och jag skulle vilja säga i allt. Corre trodde det berodde på att jag har nöjt mig och att jag någonstans långt inne insett att det inte är värt det. Det är inte värt det men jag är fortfarande inte nöjd. Livet är inte så enket tyvärr. Jag tror att det är något som suger musten ur mig.

Idag har jag lyckats med att spränga mjölk när jag skulle värma den till latten. Det var mjölk i hela micron kan jag meddela. När jag väl skulle dricka det spillde jag kaffe på duken. Jag kan heller inte hitta någon våffelmix i skafferiet trots att det idag är våffeldagen. Det ser mörkt ut för min del vilket egentligen är bra. Livet ska inte vara enkelt. Dock så frågade Sofie om jag ville följa med till expen(?) och äta hennes våfflor med alla muffare. Jag erkännde att jag var rädd och inte vågade och tackade därför nej. Sofie borde jag förövrigt vara snäll mot resten av mitt liv. Eller iallafall tills året är slut. Igår innan mitt tal var jag så tankspridd att jag glömde haschmo uppe på skåpen. Sofie hittade som tur va honom. Man glömmer aldrig en bästis. Inte ens i de värsta tiderna!

Imorgon är det Thåström. Jag längtar men ändå inte. Jag vet vilka påfrestelser det kommer att vara för min kropp. Thåström är den mäktigaste människan inom musiken. Det är stort även fast jag redan sett honom en gång.

Evlis Presley för en dag.



Kotte kom hem från sälen för någon dag sen. Med sig hem hade hon ett paket till mig. Jag trodde hon tagit fel på datumet först för jag fyller inte år förns i oktober. Men det hade hon inte. Paket var för att jag var så bra. Hon hade köpt en ny kaffekopp till mig i och med att jag börjat dricka det så mycket sa hon. Tack för den darling!

Idag efter talet hamnade jag på Global med mina vänner. Jag tröståt faktiskt inte. Jag firade!

Moa har gått och blivit elak. Hon tvingar och höjer mina drömmar. Det går itne att få stopp på människan!!


no you girls



Att aldrig bli nöjd är i sig en ganska gnagande känsla som jag ständigt får känna på. Vad jag än gör så känner jag alltid att "det här hade jag kunnat gjort bättre". Frågan är bara när jag någon gång ska känna mig nöjd. Med något och på riktigt alltså. Imorgon klockan 09:05 tycker jag att alla ska spendera en tanke på mig. Då ska jag precis dra igång med mitt tal. Håll tummen! / Er nya Björn Borg.

förebild

Pappa kom för ett tag sen in i köket där jag sitter och visade en chipspåse. Sedan sa han surt "Dom här ska jag aldrig köpa igen, dom tar ju slut innan man ens sett färdigt filmen!". Då sa jag att han skulle vara tyst och skriva ett tal (som jag ska hålla imorgon) åt mig istället.  Då tog han ett papper ut mitt svenskablock och skrev "15" på hela sidan. Och han ska vara min förebild..

Imorgon ska jag lunchdejta Moa!

Imorgon återstår en ihopknytning på påsen av mitt tal och plugga in det samt ett pm. Nu ska jag sova bara för att både mitt huvud och revben värker.

hat

Jag hatar alla jävla smart människor som finns i världen. Något som jag också hatar är att jag alltid ska jämföra mig med dom. Det som jag hatar mest av allt är mig själv och att jag inte är lika smart som de smartajävlarna och att jag är så avis att jag måste säga att jag hatar dom. Rebecka är nog den enda människan som förstår sig på min avundsjuka. Att skriva tal föder hat.

Kissogram och Franz Ferdinand.





Jo men visst. Jag är jättetrött och tvivlar inte en sekund på att mitt revben är krossat. Jag tror att både tröttheten och mitt krossade revben har någonting med gårdagen att göra. Vi började köa klockan 10:30 på morgonen. Insläppet skedde någon gång vid 19-tiden. Dock hade jag en sån tur att jag köade med Sofie&Erik. Bara för dom var roliga prickar. Därför gick tiden fort. Förbandet hette Kissogram. De hade jag aldrig hört tidigare. De var iallafall helt okej. Musiken svängde, sångeren var het, trummisen hade en toksöt stuttsstil när han slog och killen som spelade keyboard svängde med sina ben som en galning. Efter en timme stod Franz på scenen och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Det var ett jävla drag hela tiden och tillskillnad från dom flesta konserterna så kände jag mig inte tom efteråt. Det gjorde Sofie stackarn. Jag vet hur det känns att känna så. Istället kändes det som att jag hade en jävla massa energi i kroppen. Fast på tåget hem somnade jag ändå. Jag gillade "walk away" mest av alla låtar och under "this fire" tappade jag kontrollen.

När jag kom hem hällde jag i mig två vattenflaskor med vatten och sedan somnade jag på en halv minut.

Nu är jag fortfarande trött. Ändå har jag inom loppet av en timme ätit 4 kiwisar, lax&potatisgratäng och kaffeklass. Jag är även inne på min andra kopp med kaffe. Orsaken till det sista är pappa! Jag försöker få upp energinivån i in kropp iallafall för att kunna slutföra mitt tal. Mitt revben värker. Jag skulle övningsköra med mamma idag. Men vet ni vad? Det snöar och då går jag hellre och spyr.

franz ferdinand

Nu ska jag stupa ner i sängen. Jag är dundertrött. Jag återkommer imorgon med lite bilder och sånt. Så länge kan jag bara säga att Franz Ferdinand var äckligtbra och Sofie&Erik var två bra köarmänniskor.

Fredag och Franz!

.

Jag gillar inte att bara sitta hemma och känna mig ovettig, inte Moa heller. Speciellt inte på Fredagar. Därför drog sig båda in till stan för en fika. Vi hamnade på global. Jag gillar atmosfären där inne. Jag trodde fikan varat i 4 minuter innan jag tittade på klockan. Den visade 2 timmar och 30 minuter. Vi såg människor komma och gå, vi drömde om att bo i Västerås (och andra ställen) och pratade om lite andra stickande problem som kommer upp i livet. Jag gillar att fika med moa, hon förstår mig så bra. Jag tror även att jag ska börja fika mer ofta med damen. Jag tror inte mitt huvud skulle vara lika tungt att bära då. Jag tycker moas kommentar när vi lämnade fiket beskriver fikan bra. "Va tom jag känner mig!".

Imorgon är det franz! :D Jag borde därför egentligen ligga i sängen nu eftersom att mitt tåg från Västerås till Stockholm avgår 08:59 imorgon. Vi ska köa hela dagen och hamna längst fram. Sofie säger: "Vi är dumma i huvudet!"

Fiskarna på taket.



Idag mår jag fint och är på bra humör. Det känns ganska bra att jag kan säga det. Jag tror att solen kan ha en stor påverkan och att min skolvecka även är slut. Den tog slut efter gislektionen som slutade 10:30. Under gislektionen sa favoriterik att jag&rebecka såg ut som "små söta kulturtanter som ser ut att gå på vernissage tillsammans". Det hade någonting med våra stora halsdukar, min burriga mössa och våra färgade hår att göra. Det var en komplimang btw.

Inatt var det en märklig natt. Jag gick och la mig vid tolv. Klockan 03:03 var sista gången jag kollade på klockan innan jag somnade. 04:15 exakt vaknade jag av att jag drömt något som jag nu inte minns. Jag minns bara att jag tände lampan, ville inte släcka den igen och jag ville absolut inte somna igen för att det då fanns en risk för att hamna i samma dröm igen.

Nu hade jag tänkt att städa. Men jag kommer inte ihåg hur man gör eller vart dammsugaren står för att det var så länge sen.

Igår innan jag somnade blev jag påmind om att låten.

cookie

Pappa kom just hem med massa paket med norgekakor och massa gomorgen-yoghurtar som han vet att jag ÄLSKAR och inte kan motstå!!!! Becka får se mig live i min webbis när jag äter kakor. Det är gott. Jag har gömt kakorna i skafferiet så att jag får dom för mig själv. ehehe. Ondmä[email protected]. Och nu ska vi dricka kaffe!!!!!

jag bara älskade att få va med




Min morfar kom förbi för ett tag sen. Det var ganska bra för då fick jag en anledning till att brygga och dricka kaffe. Jag bjöd även på ballerinakakor. Sånt gillar morfar i hemlighet. "Jag kan väl offra mig på en kaka då". Om mindre än en timme kommer min pappa hem. Då ska jag dricka ännu mera kaffe för det gillar min pappa.

Jag har även kommit på två stycken nya dieter som jag utan problem skulle klara mig på. Den ena är mackdieten och den andra är rödpaprikadieten. Båda dieterna går ut på att man endast får äta antingen mackor eller rödpaprika, men hur mycket man vill utav det. Idag råkade det bli rödpaprikadieten. Det kan vara bland det bästa som finns, efter mackor vill säga.

Angående thåströms nya platta kan jag utan tvekan säga att den är bland de bästa sakerna han någonsin gjort. Han är lika mörk som jag vill ha honom och jag gillar att han inte försöker. För han lyckas så jävla bra ändå. På topp ligger "men bara om min älskade väntar" och "kort biografi med litet testamente". Dock kommer det nog aldrig komma något som tar favoriterna fanfanfan, från himlen sänt, sönder boulevard och höghussång. Men det kan också vara så att de ligger högre upp bara för att jag har hunnit byggt upp minnen med dom. Dags att sätta i en ny laddning i kaffebryggaren!

frühling

Huset är tomt och jag ska snart trycka in thåströms skiva i cd-spelaren nere i vardagsrummet. Kotte är i sälen, mamma på jobbet och nattis i skolan. Jag gillar det och tycker att alla mina mornar borde se ut såhär! Solen skiner men vindarna är en aning kalla. Jag hade iallafall tänkt att ta mig en liten promenix i solen och sedan försöka komma igång med mitt tal ordentligt. Det jobbiga är bara att både kotte&tobias befinner sig i sälen, det brukar nämligen vara vi som diskuterar på kvällarna. Nu måste jag diskutera med mig själv, det går inte lika bra. Idag var det ingen skola för min del. Min far är på väg hem!!!!!!! :D

Since you've been gone.



För någon dag sen hittade jag några utav mina gamla glasögon. Mussepigg på bågarna på ett par. Så jävla snyggt!

Idag blev jag medveten om att vägen ner till garaget är rena rama dödsvägen. I mörkret kunde jag inte se att det var en fet isbana vilket ledde till att jag i princip gled på min bakdel hela vägen ner. Jag bröt alla ben i min kropp som är möjliga att bryta tror jag. Jag kan även tipsa er om att aldrig springa på ett löparband med stabilskor.

Jag har skrivit 286 ord på mitt tal nu och jag början redan kännas tom. Därför ska jag nu lägga mig ner och försöka låta tankarna sväva fritt. Imorgon ska jag förhoppningsvis börja min dag med en sloskenspromenad!

kärlek är för dom






Priset man ibland måste betala för att bli lycklig. Jag återkommer senare med en bedömning.

Idag fick jag en såndär idé (till mitt tal) som bara slår till i huvudet ibland. Idén kom när jag satt på ett tidigt tåg hem från skolan och hörde toner av caesars musik. Jag tror jag behövde ny musik för att komma in på nya tankegångar. Nu väntar jag på en bra början och sedan kan jag sätta igång med att skriva mitt tal. Eller framförande som det nu heter. Jag har bestämt mig för ämnet "idoler som förebild" nu.

Högtalarna från vardagsrummet går nu varma av thåströms nya. Det gäller att passa på medans ingen annan är hemma. Skivan är än så länge högre än mina förväntningar och jag har gåshud hela tiden. Jag ser fram emot konserten om 10 dagar.

one good night



Sista matchen för säsongen idag var mot skultuna och vi spöade dom med 8-3. Det var en känsla som jag förträngt. En bra känsla ska jag tillägga.

Jag&nattis gled efter middagen in till Västrås för att se sanningen med egna ögon. Mormor drog sedan med oss hem till henne. Mormor bjöd mig på underbart kaffe! Inget bryggkaffe här inte. Kooooka är det nya. Jag gillar min mormor. Veckan kan bli tung och tom. Passande till mitt huvud. Och nu har det jag tidigare struntat i kommit tillbaka.

Solen sken idag.

vad två ögon klarar









Bilder från idag och igår.

Vi tillbringade större delen idag med att spendera tid på Eskilstunas gator. Taxin in bestod av en Tobias som körde som en rallyförare och som blev nervös när becka skrek. Det var en upplevelse det med kan jag lova. Jag skulle vilja kalla honom för "Trafik-terror-tobbe" eller något liknande. I Eskilstuna inhandlade jag småkraffs som b.la. en mössa, mascara, klocka och örhängen. Nya lurar till Haschmo fick också hänga med mig hem. Han blev glad. Det blev ett par med skallisar på. Jag tänkte först vara tuff och ta dom med det rosa på tills det slog mig att de inte skulle passa till mitt röda hår. Då fick jag ta dom svarta istället. Jag och hörlurar är något som egentligen inte går ihop. Jag tror att jag minst har haft sönder 20 par eller något.

Mamma kom senare och hämtade mig från Västerås. Jag kom på att det var Lördag och mina tåg hade visst slutat gått. Vi gled iallafall in på Maxi och köpte ben&jerry´s till mig! Sen gled vi hem. Jag tröståt.

Jag har aldrig i hela mitt liv varit så nära den tid som jag själv aldrig vill uppleva. Jag är lika rädd som förrut. Världen är orättvis och äcklig. Det är bara att vänja sig. Det sjuka är att allt ska nå ett slut innan man inser allvaret. Jag ska sluta ta saker för givet. Nästa steg man vill ta finns det inte längre någon mark att gå på och i nästa andetag man tar finns det ingen luft kvar att andas. Tillsist är det samma hand som knackar ensjälv på ryggen. Jag är nog rädd för att vara så medveten när jag egentligen är så mänskligt omedveten. I ena stunden kliver jag ut från fiket och upprepar de ord som jag länge velat sagt. Nu tar jag tillbaka allt och säger motsatsen. Jag förbereder mig alltid. Det är bäst så.

jag hade en gång en båt

Nu har vi ätit världens godaste sallad, bastat, lagt masker och ätit både ckokladmouse och chokladbollstårta. Min mage mår inte bra. Imorgon ska vi till Äckeltuna och shopppa tror vi. Jag ska även dricka världens godaste kaffe enligt Rebecka.

stålgänget <3


Trots att det är fredagen den 13:e idag så hoppade jag in i baksätet på Cornelias och deras "skruttna" Opel (som corre själv sa). Corre övningskörde hela vägen till kvicksund utan en enda krock och med endast ett motorstopp. Detta gjorde mig aspepp till att flyga på mamma och börja övningsköra själv.

Just nu sitter jag och dom två snygga filurerna på bilden och väntar på den sista människan som fullgör stålgänget med en varsinn dator. Nörd som alla redan vet att jag är så packade jag faktiskt med mig min bärbara så nu har alla vi tre en varsinn. Vi äter chasewnötter med sourcream & onion smak som inhandlades på Ica som har blivit ombyggt. Ikväll ska vi lägga ansiktsmasker och bubbla i det feta karet som finns i huset. Corre har gjort chokladmouse och rebben har bakat chokladbollstårta. Det verkar bli en ätardag idag.

everyday

Hela min vecka har varit en såndär extremt seg morgonvecka som jag kan få ibland. Istället för att göra det lätt för mig och stiga upp på en gång när mobilen ringt har jag legat kvar och gått igenom symptomerna för ett x antal sjukdomar. Har jag inte ont i huvudet? Är jag förkyld? Visst vill jag gå och spy resten av dagen? Magen värker? Har jag prickar i ansiktet? o.s.v. Men nej. Hela veckan har jag varit frisk som en nötkärna så jag har kommit iväg till skolan ändå.

I tisdags var jag på UF-mässa. Jag blev då väldigt sur. Jag vill med vara smart!

Vecka 13 är det dags för mig att hålla tal. Ganska jobbigt med tanke på att jag ännu inte vet vad jag ska snacka om. Jag hade under mer än en veckas tid gått och tänkt ut mängder med olika punkter som jag kunde ta upp. Jag hade börjat formulera meningar när jag stod i duschen och kommit på citat innan jag somnat. Så sa Cornelia i måndags att hon skulle ta det ämnet. Jag kan ju inte ta samma ämne när jag ska hålla mitt tal efter henne. Även fast talen inte kommer att bli lika varandra så vill jag ändå inte ta det. Det är något som tar emot. Därför måste jag nu välja om ett ämne. Jag tror jag ska gå in i någon annans roll och säga något radikalt och så olikt mig som det bara går. "Förintelsen har inte existerat" kanske skulle vara något?

Ett annat problem som har uppstått i min vardag är att jag inte har en enda kompis att  åka till hultsfred med. Jag har pengarna och väntar endast på att det är en enda jävel som kan beställa biljett med mig. Dock har jag ändå väldigt stora planer på att beställa en biljett til mig själv. Det ryktas om att det inte är speciellt många biljetter kvar. Skulle jag missa The Killers när de spelar i Sverige skulle jag seriöst skjuta mig själv. Det händer inte. Det är bara så. Punkt liksom. Sen att Kings of Leon, thåström, the sounds, hello saferide, franz ferdinand, markus krunegård, lars winnerbäck, peter bjorn & john och mfl ska dit gör det heller inte lättare för mig att inte vilja åka. Men jag har börjat peppa med Anna. Jag kanske ska börja med min övertalning som jag körde på rebbo&moet förra året? Något som också är jobbigt är att jag vill till peace också. Människor behövs dit också!

Imorgon åker jag till Kvicksund och övernattar med stålgänget i rebbens hus. Hennes föräldrar är tydligen i Sälen och hon vågar inte sova ensam. Jag hörde ett rykte om en bastu, bubbelpool och en massa skitsnack. Mina vänner vet alltid vad jag behöver och exakt när jag behöver det.


transkontinental

Jag förstår mig inte på människor utan samvete och det kommer jag nog aldrig göra heller för den delen.

silver, guld och misär

Känslan att man inte hänger med längre är jobbig. Tid ska man kunna köpa på affärn.

Min fråga är:
Har livet en minusskala?

jag höll en hand då

Snön öser ner som aldrig förr idag vilket gör att denna extremt ångestfyllda söndag blir ännu mera mörk och dyster, trots den vita snön. Jag blir på ännu mera dåligt humör eftersom att jag då blir medveten om att det är grymt långt kvar till sommaren. Jag behöver ett mål så att jag vet hur långt jag måste kämpa och så att jag kan anpassa ansträningen längs vägen för att jag ska kunna orka till den punkt jag vill. Jag tror att sommaren är ett av mina mål. Egentligen tror jag att jag behöver ett mål i varje kategori. Det har jag inte nu och det är därför som ingenting fungerar längre.

Jag vet nu hur den perfekta är. Det är inte bara en bild som har skapats utav min vilja i huvudet utan den är baserad på erfarenheten. Det är ganska jobbigt. Det hade vart lättare om den trots går mot min vilja inte fanns i samma värld som jag själv.

Idag såg jag att de affisherat stan med affisher på att Ebba Gold ska lira på Oliver Twist. Detta är en sorglig händelse i och med att jag varken har fyllt 21 eller 18. Skjut mig, vilket är dagens två ord.

Väskorna är packade och mer redo än vanligt. Om en timma befinner jag mig i kvicksund för att hämta upp Moa. Vi ska bege oss söderut i landet för att sätta livslinjen på noll igen. Om man ändå kunde leva i sina drömmar.

.

Gårdagen var perfekt!
Dagens planering är att umgås med sleazan som bor nere vid ån på andra sidan vägen.

hela havet stormar



Hela onsdagen blev jag liggandes i sängen. Jag kom bokstavligen inte upp. Ryggen min hade låst sig helt, högerarmen gick inte att röra och huvudet kunde jag inte vrida på. Det drog igång redan i tisdags då jag fick ont i nacken efter att jag spenderat en tid på löparbandet. Iallafall så skulle jag göra mina kvällsrutiner vilket bland annat innebar sit-ups. Helt plötsligt knakar det till så in i helvetet i min rygg och den...låser sig. Hade jag inte vart helt dum i huvudet hade jag faktiskt trott att någon hade en såndär woododocka som den stoppat in en nål i. Jag gick och la mig snabbt för att bli av med värken. På morgnen efter när mobilen ringde var det värre och jag var tvungen att sjukanmäla mig med vänsterhanden. Men inte led jag sådär sjukligt mycket av att ligga i min säng med värmekudden och tycka synd om mig själv hela dagen.

Btw så var vårt badrum färdigt när jag kom hem från strängnäs förra veckan. Jag invigde lampan med att se hur orangefärgat mitt hår va. Ni ser ju själva hur illa det va. Därför blev det en ändring på det idag då jag åkte till Edvardssons salong för lite färgning. Corre hade tydligen också bokat en tid så vi tog sällis. Corre som förövrigt klippte page i veckan! Jag är avis.

.

enola
niella




someday somehow

x



Kalas idag för att nattis blev 19 barre. Det kändes inte bra att fylla 19år sa hon när jag frågade hur det känndes och när jag påminnde henne om allt vad åldern 19 innebar. Det var även  "En ganska värdelös ålder" sa hon. Släktingar och kusiner kom iallafall för att fira donnan trots den värdelöst fyllda åldern. Tårta åts. Även jag åt tårta eftersom att mitt liv börjar om på måndag igen. Vilket jag egentligen sagt så många gånger redan. Det är ganska sjukt hur mycket jag äter när jag tillåter mig själv att äta. Det var heller ingen idag som slog mormors osthyveltunna tårtbit, som hon alltid tar. Hela tårtbiten skulle kunna få plats i ett kryddmått. Vi alla tyckte att hon kunde diska tallriken själv om hon skulle smutsa ner den för en såndär liten bit. Hon stoppade den i diskmaskinen. Som sagt så är det måndag imorgon igen. Alla vet precis lika mycket som jag vad som väntar sig. Skolan. Ey, började inte lovet nyss!?

Den andra bilden som man kan se är på mitt välstädade rum. Pappa frågade vem som hade slängt in en handgranat i mitt rum. Jag försvarade mig med att någon måste ha brytit sig in i mitt rum inatt och stökat till. För något sådant kan inte jag skapa? Nu ska jag gå och ha ångest över att det är skola imorgon och att om jag inte minns fel över att jag har tyskaprov imorgon. Det är 5 veckor i skolan tills nästa lov. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Trots allt känner jag mig ganska pepp. Jag gillar när jag får mina energikickar till att ta tag i allt igen. Det sorgliga är bara att de sällan bli fullföljda eller så försvinner den energin ganska snabbt. Jag märker väl hur pepp jag kommer att vara imorgon då klockan ringer 05:43. Tidigare erfarenheter säger mig att peppen kommer att ligga någonstans på...hmm... minus hundra?

RSS 2.0