Förstår verkligen inte hur det kan regna så förbaskat jävla mycket hela tiden

Gårkvällen får bättre än toppbetyg och hamnar på sommarens hittills topp tre i bästa kvällar. Livemusik, bebban, världens bästa bartender, grymma covers, supertrevligt folk och en jävla bra stämmning. För att sedan avsluta det med en efterfest i världens mysigaste stuga. Japp, sommarkänslorna dök helt klart upp. Tror vi dynglade i våra trötta skallar någon gång vid fyratiden imorse. Kul som fan hade jag!

"Jag måste sluta överromantisera allt som har med dig och göra men när du håller din hand vid mitt ryggslut på samma sätt som du gjorde septemer-oktober-november-december förstår jag inte hur jag ska undvika allt som kommer tillbaka igen.
för då minns jag kyssar på nattbussar, pussar över cykelstyren och du-är-fin-smsen medan all ångest, saknad och ensamhet du orsakade mig glöms bort.

du kommer nog alltid att vara min största svaghet."

Jag hatar att allt kul alltid måste ha ett slut. Det känns precis som att jag ska tillbaka till skolan efter ett tio veckor långt sommarlov, ändå har jag endast vart borta från jobbet i två veckor. Men det är samma ångest. Förstår inte varför, jag vet ju att det är kul egentligen. Och precis som Jenny säger så har sommaren precis börjat och att vi endast ska fokusera på att ha kul känns fantastiskt. Tror bara jag måste ta mig till restaurangen imorgon och sen kommer allt släppa. Samtidigt tror jag att jag behövde dessa två veckor för att det ska kunna bli ännu roligare. Ska sluta vara bitter, mina två semesterveckor har vart så brutalt roliga och det är nog inte en enda dag jag legat hemma och möglat. Nu satsar jag på tisdagsöl, spontanitet, roadtrips, siggepigge och allt annat kul som kommer hända.