Idag på eftermiddagen var mitt rum ett enda stort dansgolv. Jag och kotte ville utnyttja det eftersom att det inte händer speciellt ofta att man har ett dansgolv i huset. Så vi utnyttjade det. Låten som vi shejkade till har ni ovanför. Jag vill vara femton och göra vad jag vill ju!!

Annars så var jag i etuna idag. Det var nice. På hemvägen svängde vi in på affärn som jag köpte min bänk i igår. Trevliga killen var där idag igen! Jag köpte ett duschset av honom, bara för att liksom. Absolut inte för att mamma bad mig! Jag var dock lika feg som igår och lämnade därför inte ut mitt nummer. Jag tror jag måste handla lite mer där först.

Pappa döptes idag om av sin bror. Nu går han under namnet "Blompinnen". Bara så ni vet. Btw, jag är bra på att döda.

Finn ett fel..

Övningskörde till stan med mamma idag. Spontanköpte en ny bänk till mitt rum. B.la. för att jag inte längre orkar med min fula, feta och äckliga bokhylla. Men också för att säljaren var så jävla söt och för att han var den trevligaste människan jag någonsin träffat. Typ. Det liksom gick bara inte att säga nej. Dock glömde jag lämna mitt nummer innan jag gick. Men världen går inte under för det. Imorgon ska jag till Älsklingstuna och göra av med pengar. Hoppas jag. Annars så är det kaos i mitt rum, så även i mitt liv. Mamma tyckte förresten att jag körde som en kung idag och jag tar tydligen inte kurvorna på två hjul längre. Jag gillar fart. Jag hoppas att jag inte dödade någon idag heller. I så fall var det med flit. Sov dåligt!

Du är exakt lika jävla störd i huvudet som jag är. Det är nog därför jag tycker om dig. Annars så cyklade vi bara fram och tillbaka till sura idag. Imorgon ska jag ta tillbaka kontrollen!

Inatt sov jag i min säng. Det har jag inte gjort på ett år. Jag hade nya lakan. Mina favoritlakan dessutom. Jag sov som en gud nästan. Om man ignorerar klumpen i magen så gjorde jag det. Klumpen orsakade jag själv. Endast för att jag var sur över att vi var tvugna att bryta vår roadtrip efter att vi bara kommit till hälften. Idag är jag fortfarande lite sur. Jag är inte sån egentligen. Förlåt.

Nu har jag viktiga beslut att fatta. Tack biffen för mina favoritlakan. Förlåt om jag dödade någon idag igen.

Roadtripen var fin ända tills det största lagret i generatorn inte ville som vi ville.

Förresten, mina nya blogginlägg kommer i fortsättningen bestå av så få meningar som möjligt. Tanken är att om antalet meningar minskar kanske felen jag gör i det svenska språket också minskar. Färre fel leder i sin tur till en nöjdare Simon. Allt för dig grabben!

Rehabiliteringsveckan hos mormor med kotte var fin. Det fanns bra människor där och jag vill tillbaka. Säg till när du är redo igen biffen.

Hade inte musik funnits hade jag inte vart vaken såhär länge. Jag har gått igenom all min musik. Jag skulle gå och lägga mig senast klockan tolv ju...Nu är min mp3 iallafall fylld och då är det dags för sängen. Jag hade tänkt att somna till fix you ikväll, det var ett tag sen. Jag ska dessutom gå och sova nu när det är mörkt, första gången på väldigt länge!

Lillsöten har lugg igen. Hon liksom bara "flamman, klipp lugg på mig!" Jag liksom bara gjorde det och efter en halvtimme hade hon luggeN igen. Söt är hon. Och väldigt impulsiv.

Förövrigt så märkte jag idag att pappa börjar bli gammal. Det händer ganska ofta att vi brukar göra ett slängade fuckyoufinger till varandra. Ni vet när man slänger till sådär med armen och sedan så visar man bara fingret liksom? Kanske inte, jag brukar bara köra det med pappa. Iallafall så skulle pappa köra en sån idag så han slängde till med armen som vanligt och då knakade det till som fan. Jag trodde han bröt armen eller nått. Han ville egentligen lägga sig på golvet och grina men han la sig och skrattade istället. Precis som jag gjorde. Inga fler sånna pappa.

Imorgon åker jag iväg i några dagar förresten. Till mormor. Ni får jättegärna skicka något fint sms. Det var väldigt länge sen jag fick ett sånt. Ni vet ett sånt som man kan gå och skratta eller le åt hela dagen. Eller som gör att man sover fint om natten. Eller så kan ni bara skriva att ni saknar mig. Jag bilr glad av sånt också.

Stålgänget, någon som börjar fatta vad jag menar med splittrad sommar?

Förresten, jag lämnade in min ipod igår. Igen! Medlidande?

Det känns som att det varit en händelserik dag, fast det inte har det. Kan bero på att jag är så jävla trött. Vi gled in till västerås med bilarna och gled runt ett bra tag. Vi diskuterade samtidigt faror i trafiken och hur lite som behövs för att det ska gå fel. Johan berättade att han tyckte det var synd om tjoppe som kvällen innan hade kört i 170 km/h ute på 66:an under natten och hur nära han egentligen var för att något skulle gå fel. 2 minuter senare är det vi som tvärnitar och kastar oss ut ur bilen för att vi ser en bil på andra sidan som kört av vägen och rakt in i ett träd. Varningsblinkersarna var på, airbagen hade utlöst sig men vi hittade ingen människa och det är jag nog mest bara glad över. Johan ringde iallafall till polisen som kom efter en för lång tid. Dom kallade på hund som skulle få söka igenom platsen och då bad dom samtidigt oss att lämna platsen för att för många människor kunde förvirra hunden. Imorgon måste jag ta reda på hur det slutade. Behöver jag ens säga att vi alla satt spännda och med en klump i magen på vägen hem?

Vi träffade förresten några av pontus polare idag som var coola. Tre killar. En av dom var jäävligt galen, egentligen alla tre. Men dom visste hur man levde och jag tror det är därför jag beundrar dom så jävla mycket. Klockan är snart halv sju och jag ska sova som fan.

Sommarnätter kommer jag alltid att älska. Godnatt!

Min solstråle är tillbaka!!!! Jag sket i att ringa igår och så drog jag dit idag istället och då visade det sig att han kunde följa med mig hem. Jag grät nästan av lycka. Nu slipper jag känna mig lika ensam. På tal om ensamhet. Jag tror den är värre än vanligt bara för att jag ännu inte har kommit tillbaka från hultsfred då det var människor vid mig precis hela tiden. Dock inte inne på bajamajorna, om man inte räknar de gånger jag skulle envisas med att hoppa in med någon eller dra med mig någon in.

Förövrigt så gick inte stanrundan idag som planerat. Jag skulle leka stylist. Det slutade som vanligt med att jag själv kommer hem med saker. Jag tror jag har umgåtts för mycket med Cornelia i mitt liv. Jag kunde liksom höra hennes ord eka i huvudet. "Kläder kommer man alltid behöva!". Efter stanrundan träffade jag Elvira och hennes kompis Jonas. Dom träffade varandra när de mönstrade. Fint. När jag kom hem la jag mig på en spikmatta. För andra gången i mitt liv. Första gången var igår. Mamma säger att det är bra och hon har märkt skillnad i sin rygg. Jag känner inte ett skit. Mer än att det är jävligt skönt de 30 minuter som man ligger där som en död sill och sover.

Jag kan även meddela efter att ha kollat på min statistik att jag kommer fortsätta blogga som jag gör nu. Pladdra på om ingenting. För det finns människor som läser skiten. Det är faktiskt väldigt trevligt att se att det fortfarande finns människor som spenderar några minuter här varje dag. Och att ni just spenderat några minuter på att läsa detta inlägg. Det är nämligen minuter som ni aldrig kommer få tillbaka.

Det jobbiga med att jag hatar att ringa till människor är att jag tycker att det är lika jobbigt att ringa till alla människor. Att folk ringer till mig funkar men att jag ska ringa tycker jag är hemskt. Det känns som att då är det upp till mig att hålla igång en konversation. Däför händer det aldrig att jag ringer till någon bara för att ringa och snacka av mig. Utan jag måste ha något som jag behöver veta för att kunna ringa, fast det är fortfarande jobbigt att ringa. Idag är det en sån dag som jag måste ringa ett viktigt samtal. Ett überviktigt samtal. Jag har alltså egentligen inte tid med att ha telefonfobi. Jag måste ringa till mediamarkt och höra hur det går med min bästa vän (ipod). Ligger han fortfarande på operationsbordet? Något som är konstigt är att mamma lovade mig att ringa dit och fråga. Det har hon sagt i tre veckors tid nu och det är fortfarande ingenting som har hänt. När jag kom hem från hultsfred var jag nästan säker på att min ipod skulle ligga hemma på min säng och vänta på mig, men icke. I vanliga fall när jag ber om hjälp och ingenting händer blir jag förbannad och så säger jag moget att alla är kassa och att "då får jag ta tag i saken med enga händer". Det vill jag egentligen inte göra nu. För jag hatar att ringa. Men nu är det ju så att jag verkligen vill ha tillbaka min ipod så jag måste ringa. När det är viktiga samtal som dessa brukar jag även skriva upp massa viktiga saker på ett papper innan. Saker som att jag heter Jessica Lindqvist och att jag bor i Ramnäs. Ifall att jag skulle glömma bort det liksom. För man vet aldrig vad som händer under ett telefonsamtal. Det som är jobbigast nu är att jag måste låtsas som att jag heter Natalie Lindqvist. Det var nämligen hon som lämnade in ipoden åt mig och hon är inte tillräckligt smart för att komma på att man kanske kan kläcka ur sig en sak som "det är min systers ipod". Så nu måste jag verkligen skriva upp alla viktigta saker på ett papper. Personnummer, fyra sista och sånt. Det är ganska galet att jag kan allt sånt om Nattis. Sanningen är den att jag lärde mig allt det när jag snodde hennes eu-körkort en gång i tiden för att kunna köra moppe. Jag är en riktig jävel ibland, men en riktig jävla mes när det gäller att ringa. Hur går det ihop?

Jag hade nästan glömt bort att det fanns en stad som heter Västerås. Kanske för att jag inte stör mig på Ramnäs lika mycket nu som jag gjorde förut. Jag träffade vänner jag inte sett på ett tag idag också. Det var trevligt. Ännu mera trevligt var det att lina peppade mig till en göteborgtripp i sommar, vi får se hur det slutar. Vi har pratat om det i två år snart. Idag var mitt hår sådär rött att jag tyckte att det var helt okej att vara rödluva. Men imorgon kommer det vara oranget och då kommer jag vilja färga det svart igen. Jag tror egentligen att jag är svart. Innerst inne. Det kanske låter hemskt. Becka tippsade iallafall om att jag inte skulle tvätta det så ofta. Tack för det fräscha tippset. Becka lämnade förövrigt en väldigt söt liten rad efter sig. Då blev jag varmt i hjärtat. Tack för de. Mormor var förövrigt här idag. Kotte skulle hänga med henne ut till husvagnen. Det ska jag göra på måndag tror jag. Jag sa iallafall det. Jag måste hinna ha kafferep med pappa innan bara. Jag har lovat honom det men det har inte blivit av ännu och jag vill inte känna att jag är en såndär dålig dotter som inte håller vad den lovar.

Jag är hemkommen från hultsfred. Efter timmar med sömn så är huvudet återställt tror jag, men inte kroppen. Den skulle nog vilja sova något dygn till. Man sover inte sådär jättebra i tält, speciellt inte när man sista natten kommer på att man glömt dra till ventilen och därför fått sin förklaring till varför man i vissa stunder känt marken. Hultsfred var bra. Jävligtbra till och med tror jag. Ändå nådde inte festivalen upp till mina förväntningar. Jag tror dom var för höga. Jag har ännu inte bestämt mig vilket av peace och hultsfred som var bäst. Musiken ägde iallafall sönder på hultan, men det gjorde däremot inte vädret. Hela veckan har jag bokstavligen levt med bandanas runt skallen, tjocktröja på kroppen och i slutet av veckan blev det luva för att täcka så mycket som möjligt. Jag har nog aldrig varit så skabbig i hela mitt liv och ändå var jag tvungen att visa mig utanför tältet. Fast när jag i efterhand sett bilder på mig själv önskar att jag stannat i tältet för då hade jag gjort mig en tjänst. Nu vet jag även vad ordet sliten betyder. Varken jag eller någon i mitt gäng duschade på hela veckan och därför blev duschen extra extra uppskattad när jag väl stod i den hemma. Min säng har nog heller aldrig varit så skön som den var inatt. Trots att den är liten så kändes den nästan enorm om man tänker på den yta som jag sovit på under de senaste dagarna. Jag kan även med glädje säga att det var sista gången i mitt liv som jag käkade nudlar eller drack något som smakade skogsbär. Tack för det.

Annars så har jag lyssnat på den fetaste musiken och jag måste erkänna att det var väldigt många band som förvånade, varit på slagsmålsklubben, sjungit fyra födelsedagssånger i rad, hatat regn, slarvat bort två par solbrillor så jag fick köpa ett par nya en andra gång, tiltat tydligen, tagit sönder ett par skor, druckit för mycket sprite utan e, levt på kolhydrater, röjt med mosets mössa, gått och skrattat åt samma skämt i flera timmar, brytit alla tio naglar, sovit med linser 3 dagar i sträck, skrikit en massa, hatat våtservetter, lerat ner alla mina kläder, krävt mängder med kramar av vira, glömt kvar min mobil på en främmande plats en gång,  vaknat upp förvirrad, fått blåmärken över hela kroppen, fått brottats för mitt liv för att få min mobil tillbaka, vaknat med sendrag, dygnat, dragit på mig en miniförkylning, stått i världens längsta bankomatkö, hatat skogsbärscider, skrattat jävligt mycket, älskat musik, fått en bra känsla i magen, aldrig varit så säker, hatat mig själv, sagt hejdå, saknat och så jävla sjukt mycket mer.

Idag har det varit en såndär skön återhämtnings dag. Då man får sova hur mycket man vill, äta vad man vill, göra vad man vill och i vilken jävla takt man själv känner att man orkar med.

Även fast det är sjukt jävla skönt att vara hemma och uppskatta alla saker igen så gör det fortfarande ont att säga hejdå och lämna alla männikor, musiken, stämningen och människan.

Nu ska jag fortsätta återhämta mig, hata mina vänner för att de jobbar, sakna och lära mig att prata.

IIIIH!!! Kan vara världens snyggaste bild på mig. Så titta nogrannt. Den kanske försvinner inom en snar framtid. Om en timme som är halv kommer sofi och hämtar mig och sedan börjar äventyret. Ikväll blir jag rödtott igen. Jag har gjort en deal med kotte. Jag fick låna hennes skönaste tröja så fick hon låna hela min garerob. Hon tjöt av lycka. Väskan gick att stänga endast för att jag satt på den. Jag ska hem till bebben och rensa. Nu mina vänner tror jag att jag säger adjö för sista gången. Nästa gång är jag hemma och jag vet inte hur jag kommer må. Den som lever få se. Pussar.

Jag har sen det förra inlägget gjort följande:

• Letat väska
• Letat ficklampa
• Lekt klätterapa och vart upp på vinden.
• Vart i en bastu
• Hittat två väskor
• Haft beslutsångest
• Lyssnat på min mamma
• Bestämt mig
• Förberett mig för många snea blickar.
• Rotat ut hela min garerob
• Grinat
• Funderat på att dissa hultafred
• Sparkat på garerobsdörren
• Hatat stölvar
• Musikat
• Velat vara kille
• Spottat på mina kläder
• Sprungit runt i huset som en yr höna
• Packat
• Hoppat på väskan
• Flörtat med nattis
• Umgåts med räkan
• Gått i regn
• Suttit på IP
• Skrattat en hel del
• Undrat
• Ätit jordgubbar

Som sagt. Det är hultsfred imorgon. Klockan är ju liksom efter tolv. Därför all packning. Dock åker jag till kvicksund redan senare ikväll för att sedan kunna ta ett tidigt tåg på tisdag till eskilstuna så att vi kommer i tid till det fordon som ska ta oss till verklighetsflykten. Hultsfred. Jag är så glad att jag efter mycket strul fick min biljett och att jag fick med mig braiga människor. Dock har jag lite ångest över min packning. Det var inte lika lätt i år som det var förra året. Iår finns det nämligen en packgräns i och med att man reser med buss. Hur lätt är det att vara tjej i en sådan situation liksom? Tycker lite synd om mig själv faktiskt. Men packningen är i princip klar. Dock visste jag knappt vad jag skulle ta med mig. Jag har glömt vad som behövs. Plattång liksom? Jag minns att förra året så skickade jag och bebben bilder till varandra för att visa hur mycket packning vi hade. Men det vågar jag inte göra iår för att min väska är så stor och jag hoppas verkligen att moa inte skrattar allt för mycket åt mig. Nu har jag feta planer på att en sista gång sova i min sköna säng. Tiden är så tidig endast för att jag imorgon måste in till staden och vaccineras. Kommer becka dunka till mig på armen sen som hon brukar göra ska jag spotta henne i håret. Godnatt mina vänner.

Bloggen är väl inte saken som jag prioriterar mest just nu. Även fast jag kan erkänna att jag tycker att det är väldigt skönt att skriva av sig lite titt som tätt. Helgen började med powermeet med Sofi. Vi satt i gräset, åt jordisar och taggade inför hultan. Powermeet var inte som det brukar vara. Dessutom så var inte pappa hemma så vi kunde inte dra in till hälla klockan två på natten som vi alltid gör och spana på fina bilar. Senare på kvällen drog jag iallafall till kvicksund och träffade mina extremt saknade vänner. Vi snackade och var rädda för åskvädret som drog över oss. På lördagen drog jag med mig moa till lilla Ramnäs. Vi åkte upp till brattis på ett dopp och blev kvar sittandes på bryggan i några timmar för att sedan cykla hem och bli sittandes i min säng långt in på natten. Kolhydrater åt vi också trots att det är i princip det enda jag kommer att äta hela nästa vecka. Hjälp mig! Men ska man på festival så ska man.

Idag var vi in till stan med mamma för att jag skulle inhandla ett spritkök. Eller mamma inhandlade om det ska vara rätt. Jag får naturligtvis inte glöma att en flaska "t-dojja" följde med oss hem. Mamma snackar. Så nu kan vi även laga till våra kolhydrater nästa vecka.

Nu ska jag packa trots att jag inte har någrta kläder. Det är jobbigt att vara tjej.

Dagens stora fråga är:
Vad gjorde min ramoneströja i pappas garderob?

Att bara gå eller sitta på ett mysigt ställe med en fin vän och bara prata om allt som kommer upp kan vara det finaste med sommarkvällarna. Räkan har ett nytt ord. King är ordet, precis som fröken själv är.

Förövrigt så märkte jag idag hur jävla lätt det är att bränna pengar. Jag ska hålla mig ifrån stan.

Moa ditt as: Jag iggar inte, jag bara går och lägger mig tidigt. Snart får vi prata så får du berätta om allt. Jag är apnyfiken! Krama dig själv från mig så länge!