Är sådär småirriterad på mig själv som jag alltid blir då jag inser att jag är sämst på att planera. Högskoleprov imorgon och hade det inte vart för att Cornelia sagt åt mig att det var denna helg så hade jag kanske hängt i Växjö just nu. Måste börja ha koll på läget. Tänkte satsa på att göra mitt bästa imorgon och sen får jag ju drämma till mig själv och se till att jag pluggar till nästa gång. Annars, snö och hagel igår. Några kommentarer på det? Hhahah, trodde jag det eller? Här ekar det ju..

Och så blev denna fantastisk dag fulländad då jag åkte och hämtade upp lillan i hennes raket och så drog hon igång en remixad version av studentlåten. Och pricken över i:et är att världens bästa människa (näst efter mig själv såklart) kommer hem imorgon. Och trots att jag är gammal så känns allt förjävla bäst!

 

Skippade D-vitaminen för länge sen, ganska kul med tanke på att jag trodde att jag skulle gå under jorden utan. Nu går jag på annan energi och flyger på högre höjder. Har insett att jag har det jävligt bra och för kul. Halva månaden har ännu en gång bara har försvunnit!?! Samtidigt som jag har kul så har nog oktober månad aldrig någonsin varit såhär ångestfylld. Det får låta töntigt men det är inte många som förstår mig när det gäller att fylla år och bli äldre. Förra året flydde jag till Asien. Nu sitter jag seriöst och klurar på en ny spontan plan.

Roadtripade ner till Växjö med Corris för att krama om Bruden med stort B. Fick känna smaken av studentliv och allt som hör till. Kan inte förneka den magiska stämningen och allt kul som jag går miste om. I bilen hem kunde jag inte sluta tänka på att det kanske är dags. Dags att ta mig en redig funderare på vad jag egentligen och på riktigt vill bli. Men så kommer jag tillbaka till jobbet och har sådär kul som man inte borde ha på en arbetsplats och på trejävlasekunder har jag glömt det jag egentligen borde fundera på. Ska jag vara helt ärlig så förstår jag inte hur jag ska kunna slita mig från Linden. Hjälp. Ångest. Det botar vi med Solsidan 3!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!