Efter lite mer än sex timmars konstant stirrande på en dataskärm och väldigt kurrande magar, var jag och becka tvugna att lämna skolan då det var dags för stängning, då var det dock endast mina fotnötter (fotnoter) som inte var på plats. Nu är även de ifyllda och det känns så jävla skönt att säga att projektearbetet är klart. Jag ser verkligen fram emot att få skriva ut det imorgon och hålla det framför snoken på Johanna. Nu ska hon allt få se att vi också kan. På slutet måste jag dock erkänna att min hjärna blev en aning överkokt då vi varken tagit någon rast eller druckit minsta lilla droppe kaffe, detta resulterade i att det blev en hel del skratt, åt egentligen ingenting. Inatt kommer jag sova väldigt gott och jag kommer kunna ha påsklov med gott samvete. Nu vill jag mest tacka bebben för en rolig och intressant dag, och high five för att vi är så jävla grymma!

Förövrigt så log jag lite för mig själv när jag kom hem idag och skuttade in på mitt rum och fick syn på en av kottes enorma flodhästar som låg på min säng. Hon har gett mig ansvaret över Stig i ett par dagar då hon själv rest till Sälen. För er som inte kan se vad det står på lappen. "TA HAND OM MIG! (/kotte&stig)" Flodhästen heter Stig. Alltid trevligt med lite nattgäster, även fast dom ska ta upp halva sängen.

Från och med nu är jag utan min systemis i två till tre veckor. Det svider faktiskt i mitt hjärta. Jag hoppas att det bara blivit något litet knas och att den snart är på fötter igen.  Annars så var jag och shoppade med pappa idag, eller jag hjälpte honom. Jag gillar att han valde mig av alla människor, men det var ett jävligt smart drag av honom om jag får säga det själv. Skulle lätt kunna sätta en tusing på att pappa har lite ålderskris. Jag var jävligt nära på att övertala honom att köpa en Beatles t-shirt då jag såg på honom att han var jävligt sugen. Det han dock inte visste var att jag skulle ha snott den om han köpt den. Hör illa gör han också.

Jag - Det går ett rykte om att hon fått en stalker.
Pappa - VAA, EN STROKE!?!?

Jag är förövrigt inte ett dugg stressad över att projektet ska lämnas in i övermorgon och det är inte ens halvfärdigt? Jag & rebben har ju kontroll, har jag inbillat mig i alla fall. Säg att det är så R!

Nu för tiden är jag så nära bristningsgränsen som man bara kan komma. Minsta lilla sak gör att jag sätter mig på golvet och börjar sortjuta. Därför tänkte jag bokstavligen ta livet av mig i Fredags då jag inte kunde hitta mina nycklar någonstans. Mina nycklar som jag gjort jätteklumpiga, just för att jag inte ska tappa bort dom, tappade jag bort. Mina nycklar som går till mitt skåp i skolan, till mitt hem och till mormors hem. Då ville jag ge upp liksom. Jag var på dåligt humör hela Fredagen och vill därför be om ursäkt nu om jag var otrevlig mot någon. Moa tröstade mig med att det ändå inte fanns någonting jag kunde göra, så jag drog till Joakim ändå.

Vaknade idag av att vi glömt dra fram klockan en timme så det blev att slänga på sig kläderna på trettio sekunder och stå och titta på när joakim knöt skorna i cirka tio minuter, killen vet inte vad skynda betyder eller vad stress är. Han fick istället köra lite rally och jag hann med bussen.

För några timmar sen skulle jag ta någon fräck bild och upptäcker till min stora fasa att min kamera har gått sönder. MIN KAMERA HAR GÅTT SÖNDER! Ville ta livet av mig för andra gången under tre dagar. Ropar på pappa. Pappa fixar inte, som i vanligt fixar allt. Allt som i allt. Mamma ringer till en av sina kompisar som hon kallar för kameraexpert. Under tiden sträcker jag på fingret och då går min guldring av på mitten. Jag ville då ta livet av mig för tredje gången under tre dagar. Men jag har konstigt nog hittat mina nycklar och jag ska avsluta min dag med en smörgås med greveost på, för omväxlingsskull. Allt löser sig väl sen?

Trots att allt hela tiden blir som förr blir det sig ändå aldrig likt och det är någonstans som min sko klämmer åt.

Jag glömde förrsten säga att jag förra veckan i Tisdags kom fram till att jag och moa är väldigt ondskefulla..

För det första så vill jag be om ursäkt för alla bilder på mig själv som jag ständigt slänger upp här! Men jag har ju inte tid att fota på riktigt, så då blir det såhär. För det andra så vill jag bara meddela att pappa är hemma i huset igen. Det är alltid då den sista pusselbiten faller på plats, när pappa kommer hem. Då han kör lite revbensgitarr, drar världens torraste skämt och liksom bara bryr sig. Han kom hem på fm idag och överraskade mig. Fem veckor är en för lång tid, men det kommer bli bra i framtiden. Annars så vill jag passa på att skryta med att jag har gjort färdigt ytterligare två uppgifter idag och imorgon har jag prov.

Jag kan även berätta att jag precis kommit in i en kent period. Jag blir varje gång påmind om hur genialisk musiken är, och jag kan aldrig förstå hur jag lyckas glömma bort det. Någon som har en vettig teori?

När jag precis äntligen börjat planera att slänga in vinterjackan i klädkammaren och mina kängor upp på vinden, vaknar jag och ser att det snöar som bara den ute! Fyfan. Då ville jag bara spy på min matta. Hade ju kunnat fått en bättre start på morgonen. Det hade ju kunnat snöa pengar istället t.ex. Något som dock var positivt var att jag inte vaknade som en klubbad säl, kände mig bara lite mindre närvarande i huvudet. Men nattis var värre, hon såg ut som ett litet emokid.

Annars så var Joakim här för ett tag sen och gav mig en puss och en kram. Precis när jag behövde det som mest, även fast jag inte alltid fattar det. Men vart har jag tagit vägen? Nu när jag behöver mig själv som mest.

Men allt löser sig, så länge man låtsas som att allt är löst.

Jag som bestämt mig för att jag denna helg skulle ta det lugnt och bara ta igen allt som jag behövde ta igen, råkade övertalas (ganska snabbt) om att jag absolut skulle parta i virsbo. Jag som tänkt spara mig till studentkryssningen (som förövrigt blir av). Men så blev inte fallet. Kanske för att jag är så jävla lättpåverkad och för att jag verkligen behövde det här. Anna är förövrigt kanske världens coolaste brud, trots att hon alltid super ner mig. Festen var rolig, människorna var skumma och det var väldigt många som man aldrig sett förr. Jag fick besvara några mystiska frågor och dansa av mig lite tillsammans med goda vänner. Vilken skön kväll. Spontanitet är bland det bästa som finns. Och ickeplanderade fester. Åker dit som lilla my och kommer hem som någon helt annan, tydligen vet andra bättre än mig. Om ett tag ska jag sova med min extremt värkande käke. Haha! Vilken underbar dag det varit, jag bär på en liten hemlis.

Och jag kan nu erkänna att det jobbigaste som finns är att hela tiden försöka räcka till

Eftersom att jag i vanliga fall endast brukar klara av att titta på ungefär en halvtimme av en film innan jag somnar, är jag nu ganska stolt då jag idag har tittat på fem filmer i rad utan att ha somnat en enda gång, och efter att jag skrivit klart detta ska jag börja på min sjätte film. Jag har egentligen ingen aning om hur jag klarat detta men jag tror att det ligger någonstans i att jag inte orkar med mitt egna liv just nu och måste därför kasta mig in i andras världar hela tiden. Men det funkar ju det också, ända tills filmen tar slut.

Förövrigt så kan det ha varit den värsta veckan i hela jävla världshistorien. Varje morgon har jag under hela tågresan till skolan funderat på om jag ska sitta kvar och åka hem igen, men av gammal rutin har jag klivit av tåget utan att jag tänkt på det. En morgon frågade jag till och med anna om hon ville åka tillbaka med mig. Men då kom hon på att hon hade mattelektion samma dag, vilket jag sen också kom på att jag hade. Så det var bara att kliva av det där jävla tåget. Det här halvåret har jag ju sett fram emot jättelänge, men nu när jag väl är här vill jag inte vara här. Jag vill inte ta studenten längre. Jag vet att det är mindre än tre månader kvar, men jag orkar fan inte. Jag erkänner, jag orkar inte. Men jag orkar bjuda på en bra låt.

Jag är inte gjord av sten.

Glömde förresten berätta det roliga som hände i fredags! Vi satt på lunch och när det var ungefär en kvart kvar av lunchen gick becka&corre för att spana in jackor på hm. Vi andra gick tillbaka till skolan och till biståndlektionen. När det gått ungefär en halvtimme av lektionen kommer becka&corre in på lektionen och becka utbriser "vi har en bra ursäkt varför vi är sena, det var faktiskt 100kr rabatt på alla jackor och kavajer på hm idag. Jag dör, moa dör, Fredrik ler. Och becka avslutar med att "och corre fick faktiskt en skinnjacka för 149 spänn!!". Dör fortfarande när jag tänker på det.

Igår var det någon slags pyjamasdag i skolan för oss studenter, synd bara att många studenter på min skola är jävligt tråkiga. Becka, du är en av dom. Kändes förövrigt väldigt kul att sitta på bussen med pyjamaskläder. Japp, jag åkte buss. Jag sov nämligen över hos Cornelia så att vi kunde skämmas tillsammans sen. Fast det var mest kul. Man såg att folk ville titta på oss egentligen, men vågade inte riktigt så det blev att de flesta sneglade lite istället, vilket inte heller var speciellt diskret.

Annars så har vårsolen kommit och jag håller tummen för att snön ska vara borta snart, så att jag slipper ta studenten i overall och vantar. Det är egentligen nu det borde gå som bäst och kännas som bäst för mig, men det är exakt vad det inte gör. Det kommer nya inlämningsuppgifter i skolan hela tiden och mina gamla tar aldrig slut, alla tar körkort hit och dit och mamma är inte så jäkla dålig på att vara på mig som en plåster med att både ta körkort och skaffa jobb. Fan, vem i hela världen orkar med allt på en och samma gång?

Anledningen till att jag inte bloggar så ofta nu för tiden är för att jag inte hänger med längre. Därför ska jag bokstavligen plugga häcken av mig nu och försöka komma ikapp någon gång iår. Ikväll sover jag hos Cornelia. Imorgon kan det bli en tokig dag.

Imorgon ska jag berätta allt.

Så mycket kärlek. Och joakim är fast på stationen efter dagens goda gärning, fan vad man hatar världen ibland.

Jag är så jävla bra ibland. Bra. Bra. Bra. Bra! Pluggat som en tok, dietat & tränat. Näfan, jag är bäst! Så jävla bäst.

Idag har jag pluggat. För att jag ska klara av att plugga gäller det att jag bestämmer mig och att jag bokstavligen smäller till mig själv på käften. För att jag ska vara säker på att jag fattar liksom. Det som är lite smågnagande när jag har såhär många uppgifter kvar att göra är att jag inte kan lägga så mycket krut på varje uppgift, trots att jag egentligen vill ge 110%, men det hinns tyvärr inte. Detta kommer slutligen att resultera att jag inte kommer få de betyg som jag vill ha, för att jag inte har tillräckligt med tid. Har jag klarat av att inte hamna på sommarskola dom tidigare åren ska jag fan inte göra det nu heller. Jag får helt enkelt skylla mig själv att jag inte hinner så mycket som jag egentligen vill. Ett tips till alla er som ska ta studenten om ett år eller mer är att gör klart allt så fort som möjligt! Skjut inte upp något, allt bildas bara på hög tillslut.

Dagens viktigaste är i alla fall att jag är klar med ytterligare en uppsats. Och trots allt så är jag ju mellanbarn, vi fixar väl allt egentligen? För något magiskt ligger det ju över oss. Oss mellanbarn.

Ylva - "jessica skulle vara så grymt skön när hon röker på tror jag"

Fredagen var inte och leka med kan jag erkänna. Låg och sov i princip hela dagen och tyckte väldigt synd om mig själv, haha! Var så jävla död. Har nog aldrig varit sådär bakis i hela mitt liv. Det bästa var att jag vaknade full!
Igår mådde jag däremot mycket bättre och kunde därför äntligen åka till spiderman. Det var mysigt. Imorse hände förövrigt kanske världens roligaste händelse. Satt och skrattade för mig själv på bussresan hem. Folk måste trott att jag var dum i huvudet och så har jag ingen famn att sova i inatt.

och visst saknar jag hultsfred lite. För att citera mig själv.
"Annars så har jag lyssnat på den fetaste musiken och jag måste erkänna att det var väldigt många band som förvånade, varit på slagsmålsklubben, sjungit fyra födelsedagssånger i rad, hatat regn, slarvat bort två par solbrillor så jag fick köpa ett par nya en andra gång, tiltat tydligen, tagit sönder ett par skor, druckit för mycket sprite utan e, levt på kolhydrater, röjt med mosets mössa, gått och skrattat åt samma skämt i flera timmar, brytit alla tio naglar, sovit med linser 3 dagar i sträck, skrikit en massa, hatat våtservetter, lerat ner alla mina kläder, krävt mängder med kramar av vira, glömt kvar min mobil på en främmande plats en gång,  vaknat upp förvirrad, fått blåmärken över hela kroppen, fått brottats för mitt liv för att få min mobil tillbaka, vaknat med sendrag, dygnat, dragit på mig en miniförkylning, stått i världens längsta bankomatkö, hatat skogsbärscider, skrattat jävligt mycket, älskat musik, fått en bra känsla i magen, aldrig varit så säker, hatat mig själv, sagt hejdå, saknat och så jävla sjukt mycket mer."

Vilken jävla gårkväll! Vin och energidryck, jag vet inte. Helt plötsligt var jag i alla fall hemma och min mobil krävde pukkod. Jag som hade laddat lite halvt inför den där dagen och så åker jag hem toktidigt. Vet fan inte varför jag hakade upp mig på den där jävla pukkoden. Vet i alla fall att jag hädanefter ska ta det lugnt med alkoholen. Dock måste jag erkänna att kvällen ändå var rolig så länge den varade. Nu är det dags att sova lite till.

hundrgadagarsfesten. alla flickor är här. fiiiin kväll. det blir jag och lina i göteborg sen. iiiiiiiiiiiiiiih :D

bildkälla

Skam den som ger sig baby, skam den som ger sig.
Inte varje dag som jag vill kyssa en främlings fötter.
Hundra dagar imorgon, fast idag

Jag:
vill smälla till någon på käften någon gång
vill testa att spotta någon i ansiktet
hatar när jag antar saker
hatar människor som tar andra människor och saker för givet
tar själv saker för givet ibland
har aldrig haft större ångest över körkortet
blir på dåligt humör varje gång jag tänker på körkortet
hatar sportlov
har jättemycket att plugga
fick igår hem ett brev från fria där det stod att jag hade rester kvar som måste göras
ska snart fira att det är hundra dagar kvar till studenten
vill att snön ska försvinna så jag kan börja träna ordentligt och köra bil så att det rycker
vill kunna slänga alla äckliga vinterkläder åt helvete
har kommit på mig själv med att jag blir deprimerad när jag inte träffar mina vänner på några dagar
vill gräva ner mig i ett hål i marken för resten av lovet
vill ta den där jävla studenten
vill ha ett jobb
vill leva lycklig resten av livet
ser fram emot morgondagen. ih