För ett tag sen tänkte jag, "hallelujah, jag börjar inte förns 14:25 imorgon, vilket leder till att jag har en fet sovmorgon". Sen tänkte jag lite till och kom på att "fan, det är FN-rollspel imorgon, vilket leder till att jag måste åka 8tåget". Är det i såna situationer som det är okej att tycka synd om sig själv? Om inte så gör jag det ändå. Dock ska det ändå bli väldigt kul imorgon. Alla kommer att vilja hacka på oss. USA. Men det gör inget. Vi kommer äga ändå.

Förövrigt, anna haltar runt i skolan efter att ha festat för hårt i helgen, jag är trött som en apa, är från och med idag med i spelarrådet i innebandyn och så saknar jag min Juckert. Nygaddad liksom.

Kommer hem efter en helg i Knivsta, möts av denna hemska syn inne på kottes rum (Se bild 1). EN ROSA JULGRAN!! Jag fick först en hjärtattack, sen gick jag och spydde. Därefter fick jag även syn på hennes rosa adventsljusstake (se bild 2). Jag tror att jag ska hålla mig hemma i fortsättningen. Min kropp klarar inte av några fler, liknande händelser. Inte nog med att rosa är en äcklig färg, fröken kotte förstör juäven julstämningen. Förövrigt så skulle jag vilja höra ett uttalande från moa, julextremisten själv, angående den rosa julgranen. Den rosa plastgranen. Någon gång i framtiden ska jag göra så att det blir olagligt med rosa julgranar.

Förövrigt så har jag tittat när Joakim julpyntat sitt rum idag (se bild 3). Han var jättesöt när han skuttade runt med en tomteluva på skallen, och när jag gick där ifrån nynnade han säkert på julsånger. Lite sådär i smyg. Igår körde vi fyllon till halv fyra på natten. Så jag tänkte ta igen några timmar nu.

När jag förresten ändå har kotte i huvudet. Donnan sitter och tittar på paranormal activity just nu. Jag försöte varna henne, men hon ville inte lyssna på mig. Ungefär som när jag inte ville lyssna på Jocke i Fredags och kallade honom för mes. När filmen var slut låg jag i hans knä och tjöt typ. Så ett tips till er som tänkt att se den, se den inte! Jag vet inte om jag klarar av att sova ensam inatt.. Imorgon ska jag ge moa en fet kram. Bara så ni vet.

Vi var hem till dietkvinnan igår. Jag och rebecka alltså. Cornelia har till sitt projektarbete börjat med sin drinkmixdiet. Hon sa att det inte var roligt. Speciellt inte när hon fick sitta och räkna tuggorna åt mig&räbzo. Igår var första dagen för henne och hon var redan hungrig, idag hängde hon inte riktigt med. Jag undrar hur hon kommer må om några dagar. Förövrigt så hade vi det väldigt mysigt igår, vi skrattade och avslutade kvällen med en skräckis. Jag somnade redan efter... en kvart? Det är något speciellt med mig och filmer. Förövrigt så var jag lite rädd för corres mormor som spökade för oss igår. På riktigt alltså. Och moa, jag saknar dig

Jag kom in till skolan vid kvart i nio idag, trots att jag inte börjar förns 14:25. Det tycker jag är ganska bra gjort av mig. Tanken var att jag skulle komma in och plugga, problemet är bara att mina två kära vänner Cornelia&Rebecka också är här. Då blir det inte så mycket pluggande. Moa ligger hemma i svininfluensan. Nu tänkte jag på riktigt ta tag i mitt pluggande. Detta är vad jag måste göra:

Filosofiuppsats
Matte - gränsvärden, inlämningsuppgift
Plugga inför psykologidebatt
Svenska - jämför artiklar
Naturkunskap - elektroner i rörelse
Samhäll - mångfald är vackert
Samhäll - att analysera reklam
Samhäll - hållbar utveckling vs. klimat förändringar
Internationell ekonomi - marknadens misslyckande
Internationell ekonomi - ericsson
Internationell ekonomi - skulder i tredje världen
Bistånd - utvärdering, dagbok

Vilken dag är din danoninodag?

Jag kom för cirka två sekunder sen på att jag verkligen verkligen hade velat sett Broder Daniel live. Det är en sån period nu.

Min sjukling har åkt hem. Han tog min tröja med sig. Min HåkanHellströmtröja av alla tröjor jag hade. Han försvarade sig med att "den var skönast", men jag tror det ligger något helt annat bakom detta. I smyg gillar vi alla Håkan Hellström. Vare sig man heter Joakim Glasberg eller Jyrki Lindqvist, så det så!

Förövrigt så är det en jävla massa problem med min mobil, eller mitt simkort rättare sagt. Jag har under den senaste tiden fått en del klagomål. Svaret är nej, jag dissar ingen. Det är bara mitt jävla simkort som nekas av nätet. Men snart så, då är det jag som tar över smsvärlden igen. Så oroa er inte.

Annars då?
Jag har beslutat att börja äta godis den 1 December iår.
Mamma är jättebesviken på mig att jag inte har körkort än.
Jag måste klippa min lugg.
Jag ignorerar saker som är jobbiga.
Jag fick IG på mitt första matteprov.
Jag hatar November.
Jag saknar min pappa.

Kotte öppnar skafferiet för att ta fram popcornkärnor, istället ramlar ett makaronpaket ut och makaroner flyger ut över hela vårt köksgolv ungefär. Sedan säger hon "Jessica, vad är det som händer med världen?"

Vart har du varit hela mitt liv?

Det här inlägget vill jag tillägna jockekillen. Jag vill önska honom grattis ännu en gång. Han fyller 19 år idag. Jag trodde dock att det var 12 år och råkade skriva det på kortet.. Iallafall så kom Johan över till mig vid halv tio i morse. Vi pluggade naturkunskap ända fram till klockan 13, och nu så har jag 7 sidor anteckningar att plugga in. Vi har beslutat att börja ha pluggmornar på tisdagar. Jag behöver fler såna beslut. Jag pluggar aldrig ordentlig nu för tiden. Jag tror att jag har lämnat in en uppgift ända sen jag kom hem från Ghana. Det sjuka är att jag varken bryr mig om det eller har ångest över det, utan jag tänker bara att "jag tar det sen". Problemet är bara att "sen" aldrig kommer. Haha.

Förövrigt så tycker jag att det är ruskigt kul att moset har släppt på två av hennes principer. Jag vet inte hur många gånger som hon har argumenterat emot mig om hur fel både det ena och det andra är, och jag har tappat räkningen på alla föreläsningar hon haft för mig, och nu, nu är hon själv i skiten. Det är fint som fan, och hur jävla kul som helst!

Helgen inleddes ännu en gång med en krogis på silk. Denna gång för att stödja fia och deras UF. Det var dessutom Fredagen den 13. Jag hade väl inte så mycket mer otur än att jag tappade mina strumpbyxor i corres hunds vattenskål, plus att jag tappade ett av mina örhängen någon gång under kvällen. Någon som däremot hade betydligt mer otur var bebben. Hon tappade bort både ID-kort och bankomatkort. Så hon kom inte in. Dock vet jag egentligen inte om det var otur eller  om det bara var såå becka. Du fattades iallafall bruden. Men kvällen var fin ändå, jag drack lakritsshotts och dansade tills fötterna blödde typ. Igår drog jag bakfull till uppsala och pussade lite på jocke. Vi kollade på dansbandskampen (han tvingade mig) och sen spelade och sjöng han hallelujahlåten för mig, precis som han lovade. Förresten så borde vimmelbilder förbjudas ibland. Puss

Stålgänget minus moa sitter just nu hemma hos Cornelia och taggar. Ikväll är det Night of Neon som gäller. Vi kör nog som vanligt på vårat tema "fullt ös, medvetslös". Snart ska vi börja sätta både ögon och hår på plats. Sen drar vi vidare till en viss Elvira Vogelius. Sören får agera taxi, stackarn. Dags att fortsätta tagga med mina partybruttor! Förresten, snart ska jag dricka mitt första glas med julmust. Det är stort. Stort som fan.

Alla kan ju inte vara lika söta som mig när dom piercar tungan. Tack becka.

Kotte: Det passar lika bra till röda babystjärtar som till nariga händer och läppar.

Kotte har gått upp en nivå på fjortisskalan. Hon använder nu för tiden idomin på sina läppar.

Allt behöver inte en förklaring. Snälla.

där ingen behöver sova ensam, där vill jag leva.

Ibland älskar jag verkligen den värld jag lever i. Idag när jag kom hem från skolan låg det ett brev på bänken, adresserat till mig. I brevet låg mitt skolkort!

Helgen inleddes med innebandymatch under fredagskvällen. Jag hade en fet hejarklack som bestod av tre personer. Det var en rolig match. Vi vann egentligen. Men domarn dömde bort ett mål. Annars så har jocke varit här hela helgen och mobbat mig när jag pratat. Jag piercade ju tungan i fredags och nu så har den svullnat upp och då blir vissa ord lite tokiga. Iallafall så blev jag inte ledsen för mobbandet, jag mobbade nämligen honom precis lika mycket då det kom fram att han sitter och knarkar dansbandskampen på lördagskvällarna. Och ringer och röstar dessutom. Sött baby. Du får förresten två feta poäng då du inte gillar kladdkaka och tittar på andra avenyn. Förövrigt så måste jag ställa klockan så att den ringer en timme tidigare imorgon än i vanliga fall, annars kommer jag inte hinna äta frukost Och jag vet förresten inte vart mitt skolkort har tagit vägen, jag kanske inte ens kommer till skolan imorgon. Buhu.

Jag har aldrig hatat så mycket.
Och det jobbigaste är att jag inte har någon att dela mina känslor med.

Jag och kotte satt och tänkte tillbaka på en gammal händelse som ägde rum för väldigt länge sen. Alla vi tre barn var ensamma hem och nattis hade precis kommit hem från en kompis. Hon berättade att en människa från fängelset i Fagersta hade rymt och att någon hade sett rymmlingen i virsbo för en timme sen ungefär. Kotte blev då väldigt rädd och jag lovade henne att hon skulle få sova på mitt rum. När jag sedan såg hur rädd hon var ville jag antagligen erbjuda henne något ännu tryggare än att sova på mitt golv. Därför sa jag då "Du kan få sova i min garderob om du vill".

alla har nåt att bekänna
och alla vill att jag ska lyssna

Tisdagen är den dag på veckan som jag skulle kunna radera helt. Den känns totalt jävla meningslös. Det känns dessutom som att den aldrig ska ta slut. Måndagen överlever jag endast för att jag skrattar mig igenom den då jag är så trött efter att ha vänt på dygnet under helgen. Onsdagen fungerar för att man vet att halva skolveckan sedan är gjord. Torsdagen är seg men man vet att helgen är på ingång och mar tar därför sig igenom dagen. Fredagen klarar man naturligtvis av endast för att man vet att det inte är många timmar och sedan frihet. Men tisdagen då? Den är bara jobbig faktiskt. Idag har jag förövrigt varit jävligt duktig på att gnälla, och så hatar jag allt och alla ungefär. Kanske för att inget går som jag vill. Det är nog därför jag hatar Tisdagar extra mycket idag. Därför blir det bäst om jag går och lägger mig nu.

Jag undrar vem som tar all tid ifrån mig? Om någon ärlig människa eller varelse bara kunde träda fram så slipper jag efter varje helg och lov sitta och undra vart dagarna tagit vägen. Lovet har vart fint så jag ska väl egentligen tacka alla människor som gjort det så bra. Men jag misstänker att det är dom som tagit min tid, så jag vet faktiskt inte..

Jämförelse kan vara bland det värsta jag vet. Bara det att veta att man är på olika nivåer. Förövrigt så är min pappa bäst i världen även fast han åker till Norge imorgon. Annars så var det en kul kväll som gick väldigt fort och imorgon ska jag spsela match. V får väl se hur det slutar. Mjauu.