Kvällen är över. Jag är lite trött och skulle kunna dricka en hel sjö. Kvällen igår var fin, vi skrek nog spritbolaget lite för högt, jag drack lite för mycket, jag dansade nog lite för mycket och hade nog lite för höga klackar för att orka gå hem i dom. Nattbussen gick snabbare än vad jag minns att den gjorde. Kanske för att min mun gick konstant hela resan. Jag kämpade verkligen för att inte somna. Mest synd var det väl om Anna som fick lyssna på allt. Men det var lite synd om mig också då en kille satt och spydde bakom ryggen på mig. I soptunnan. Sen fick vi åka taxi hem från Sura. Om tre timmar ska jag på skiten igen. Fast ikväll är jag inte mig själv..

Jag var slut när du hittade mig

Precis som att jag aldrig fattade att tiden här hemma gick medans jag var i Ghana fattar jag nu inte att tiden går medans jag tar igen allt. Vart tog mitt lov vägen liksom? Jag kom ju hem igår. Fast det gjorde jag inte. Imorgon är det förresten krogdebut för min del. Hela stålgänget ska festa tillsammans, sen kör vi vidare på utklädnad på lördag. Dock så lämnar jag polisdräkten och handklovarna inne i garderoben iår. Temat på helgen är "fullt ös medvetslös" tydligen. Inget jag bangar. Det vet ni.

Du är så jävla söt att jag vill äta upp dig ibland.

Resan är så jävla över. Jag är hemma och jag lever, det är helt otroligt. Ibörjan var jag jättesur för att resan var obligatorisk, nu efter så är jag väldigt glad över att den ändå var det. Annars hade jag missat en fet upplevelse. Samtidigt var jag på slutet jävligt less på det där kaoset och att vänta i minst två timmar på att få sin mat. Jag gillar Ghana men jag älskar Sverige, så därför ska jag aldrig mer lämna landet.

Jag har tagit min malariatablett, jag har packat om väskorna några hundra gånger, jag har pussat min säng, jag har snackat med jocke en sista gång och sen har jag gråtit en del också. Men det är bara att acceptera läget. Jag måste åka. Men huset mitt kommer ju stå kvar, min familj kommer finnas kvar och jocke har lovat att vänta på mig och att finnas kvar när jag kommer tillbaka. Varför vill jag då inte åka? Jag kommer tillbaka. Eller jag vill komma tillbaka iallafall. Jag ber till Gud att jag gör det. Nu drar jag. Ta hand om Sverige åt mig så länge. Hejdå!

Kotte, jag kommer sakna dig. Mer än mest.

Igår på matchen så vann vi förresten med 4-2. Och jag gjorde mål. Det blev ett bra avslut på innebandyn. Jag ska ju pausa den ett tag nu. Nu ska jag sova lite och gosa sista gången med min säng på två veckor. Jag skriver innen jag drar.

Mitt problem var. Jag visste aldrig vad som var sanning och inte. Och vart tog dina ord egentligen vägen? Men det är aldrig försent. Bara så du vet. Bara så du vet.
Och egentligen så vill jag lägga mig på golvet och gråta. Igen

Jag tog din blodiga kropp och hängde den i ett träd
Alla skulle få se hur vacker du är

Det börjar dra ihop sig inför Ghana. Det är prov. Det är stress. Det är saker som måste köpas. Jag har vart och tvångsshoppat två gånger, så nu hoppas jag att jag har allt. Jag vet egentligen om jag vill åka dit eller inte. Egentligen vill jag inte åka tror jag. Jag kommer sakna ihjäl mig efter jocke (och då menar jag mer än vanligt), jag kommer sakna kotte och jag kommer sakna min säng. Men det blir en fin resa ändå. Jag är borta två veckor, tar in så mycket nytt jag bara kan, kommer hem, sover lite, firar att det är lov, pussar sönder jocke och sen firar jag att jag blivit 18 med en fet krogenrunda med ett fullständigt stålgäng och kanske ett hål i tungan. Det kan bli ett bra lov!

Igår var det förresten myskväll med stålgänget hemma hos Cornelia. Vi ska ha fler sånna kvällar hade vi tänkt. Det piggade helt klart up mig. Vi fick oss en hel del skratt. Och vi fick i oss en hel del saker.

Jag och kotte har härjat ända sen jag kom hem från skolan. Sen härjade vi på träningen också. Jag känner att jag måste börja ta den lite mer seriösare än vad jag gör nu. Sen har vi ett stort projekt på gång också. Vi kallar det "projekt flamman". Och jag vill inte till Ghana på fredagnatt.

För att du övertygade mig om något jag slutat tro på. Tack

Helgen har spenderats i Uppsala med nygaddade Joakim. Vi käkade frukost klockan sex på kvällen i lördags. Sen var vi fyllechaffisar. Eller ja, jag har ju inte körkort så Jocke fick köra. Filip var bäst. Han däckade i baksätet när han letade efter sin mobil. Sen gick han rakt in i en bom. Förresten så var det han som startade kriget. Tillsammans med jocke. Och förresten darling, du är så jävla sexig i långkalsonger!

Cornelia sa idag.
"När jag får igenom mitt lillfinger i ditt öra så ska jag bjuda på glass!"

Det är inte långt kvar, dags att töja mera!