Det går faktiskt inte att låtsas längre. På mornarna när jag går upp är det mörkt och när jag åker hem efter kvällspassen på jobbet är det mörkt. Jackan åker med var och varannan dag och espadrillos byts ut mot kängor, nu har det vänt. Dock hade jag en värmande kväll igår då min asienbrud var på besök och hakade på kräftskiva i ksundet. Idag toppade vi dessutom helgen med att träffa världens mest saknade Johan som hängt på Nya Zeeland i 8 månader. Nu tänkte jag satsa helhjärtat på att hitta en vän som ska gå höstpromenader med mig och börja knapra D-vitamin så att jag inte helt ska försvinna under jorden oktober, november och december.