Det är väl egentligen ingen idé att tro på något alls, men ack så fint det är ibland. Jenny har liksom byggt upp värsta drömmen och även hunnit riva den. Det sjuka var att allt hände under två dagar, lite jobbigt. Meningen med hela detta inlägg är att hon ska få lite dåligt samvete efter att hon läst det och bara göra det som jag vill att hon ska göra. Men jag ska inte vara allt för elak, jag har haft en toppenhelg och det är tack vare henne! I Fredags var vi på Arvingarna, precis när vi kom dit frågade jag mig själv vad fasiken jag höll på med. Jag kände att jag ännu en gång blivit indragen i något sjukt som jenny kommit på (jag blir alltid ett offer när jag hänger med henne). Det hela slutade i alla fall med att det var den roligaste utgången på jävligt länge. Det blev en hel del covers och gamla godingar och jag kom fram till att jag aldrig mer ska mobba Joakim för dansband (okej, det där kommer jag aldrig kunna hålla men iaf). Igår hängde jag ännu mer med Jenny. Vi hann gå på stan och äta, gå på bio och sitta i ett parkeringshus och prata gamla minne och massa annat fint, så underbart! Nu är jag lite ledsen över att hon flytt tillbaka till öret. Något annat som är lite ledsamt är att min trogne partner cornelia har åkt på en kraftig lunginflammation. Jag tycker alla ska skicka ett fint "krya-på-dig-sms" till henne.