Pappa är hemma, det är väl det enda som är positivt just nu och som gör att livet faktiskt är lite fint. Pappa och mina fina vänner. Fina och roliga vänner som Johan&Johan (tokjobbigt med samma namn). Vi skulle hyra film. Johan vägrade svenskt. Johan vägrade komedi. Johan sa "det måste va brudar med, så man kan fantisera lite".
Det slutade med "de ofrivilliga", så jävla rolig. Annars vill jag just nu bara ge upp och lägga mig under mattan och gråta ett tag.