Drar längtan bort med mig

Man skulle kunna tro att jag är hög, fast det är jag ju inte. Skulle passa som en såndär rolig P-grupp. Jag svävar inte på rosa moln, men allt känns löjligt lätt, stört. Imorgon har jag matteprov som jag inte har hunnit plugga till faktiskt. Men vem orkar bry sig? Jag orkar inte bry mig om småsaker längre, jag får ta det som det kommer helt enkelt. Nu behöver min kropp sömn. Lite fnissig är jag allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0