Jag ligger fortfarande och drar mig i min ensamma och varma säng. Samtidigt hör jag ljudet av the killers i bakgrunden och jag längtar så fruktansvärt mycket till sommaren. Den är ju trots allt inte så himlans länge kvar nu. Igår var det prick 4 månader. Idag är det en dag mindre. Jag gillar fredagar. Jag känner ingen stress. Jag kan ligga i sängen hur länge jag vill och bara filosofera. Klockan tre åker jag in till västerås med kotte. Jag måste till biblioteket kom jag på.

Förövrigt så fortsätter jag att vara snäll trots icke förtjäning. Jag väntar på att någon gång bara få något tillbaka.
Jag är beredd på att förvånas.

How did it end up like this?