Var är du ikväll?


Precis som att jag aldrig hann förstå att det var sommarlov fattar jag inte nu att sommaren är över. Tack moa förresten. Nu ska jag gå och ha ångest över att jag har engelska imorgon!

Att hoppas och önska är jobbigt att leva på.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0