Avslutade en brutal arbetsvecka med en minst lika brutal pannkakstorsdag i restaurangen. Brutal. Kände mig tvungen att tacka mina föräldrar för en bra uppfostran när jag kom hem. Men restaurangen har även vart sjukt rolig denna vecka (okej, det är alltid kuldär). Jag och Anneli har varit sådär skrattiga att det inte går att sluta skratta förns någon går ifrån en stund. Att "sejl" kan vara så kul liksom. Nu tar jag semester (igen) i två dagar! Wiho!

Himlen har varit sådär jättefin och brutalt mysig varje kväll jag åkt hem från jobbet den här veckan, sådär riktigt fin att man blir förbannad på sig själv för att man vill föreviga den, men glömmer kameran hemma varje dag. Dom tidigare dagarna har jag njutit, idag fick jag bara en klump i magen. Det som slog mig var att när det börjar bli mörkt klockan halv tio om kvällarna, då är sommaren nästan över. Vad har jag gjort?

Saknar redan att ha "semester". I Lördags fick både jag och Jenny lyckorus när vi var ute på badholmen. Hade vart en grym dag och galna saker som bara händer mig och Jenny hade ju såklart hänt. När livebandet inledde med suspicious minds och fortsatte med eldkvarn ville jag bara spela in varenda sekund. Jag älskar lyckostunder, jag skulle kunna stått där förevigt och det var nog inte en enda sak jag velat ändra på just då. När kvällen började lida mot sitt slut hade vi nått toppen av lyckometern och vi båda fällde en tår eller två. Det är verkligen en stund jag stoppar i bakfickan och en stund som jag garanerat kommer ta fram när allt blir grått, tråkigt och förjävligt igen.

Att jobba mer än man hinner sova är inte sådär jättesmart, även fast jag egentligen får skylla mig själv då jag tar på mig så mycket. Har i alla fall precis kommit hem från världens bästa semester på 3,5 dagar. Kroppen är väl inte speciellt mycket piggare, men själen mår en miljon gånger bättre, precis som Jenny sa. Lite ledsen är jag allt över att allt roligt någon gång måste ta slut. Har så mycket att ta ikapp och att göra att jag sällan hinner in här. Nu måste jag sova för att orka med ytterligare en 7 -21 vecka. Skjut mig, jag orkar inte mer.

Har spenderat "min helg" med Joakim. Helgen började igår klockan tre och är redan över. Önskar i alla fall att jag fick sova i någon annans armar varje kväll och att jag fick borra in mig där hals blir till axel så fort jag behövde det. Nu är det bara att härda tills på torsdag.

Det är ganska intressant hur dagar kan variera så mycket, trots att man gör samma sak. Idag slapp jag i alla fall starta min arbetsdag med ett par frysta långkalsonger och hela förmiddagen så var det eldkvarn som strömmade ut ur högtalarna (i frysen är det fest). Det var i alla fall en grym dag ända fram tills en kvart innan jag slutade. Nu är jag tillbaka i Ramnäs och min sköna säng, mamma och kotte har även kommit hem från deras lilla trip, dom sa något om att det var dåligt väder, men jag tror att det var bara för att dom saknade mig. Imorgon ska jag äntligen jobba med Anna igen, vi ska säga alla fula ord och svordomar vi bara kan. Inte för att något blir bättre av det, men det känns ju alltid bättre för stunden.

Min dag började med att jag upptäckte att min vattenflaska läckt ut på mina långkalsonger och min polotröja. Jag tror inte att jag behöver säga vad som händer med vatten i tjugoåtta minusgrader, eller att det var lite kallt, med betoning på lite. Dagen tog jag mig igenom relativt smärtfritt ända tills det var 30 minuter kvar av dagen. Klickar upp en order på femtio minuter och efter tio minuter börjar skärmen på trucken krångla. Startar om, startar om, åker till supporten, startar om, startar om och sen säger han att jag kan byta truck. Kom ut ur frysen tjugo över fyra, skulle börja jobb nummer två klockan fem. Panikade hem till mormor, nyckeln fastnade i nyckelhålet och fick stå och lirka i fem minuter (såg ut som att jag skulle göra inbrott typ). Panika tillbaka, ser att bensintanken kommer börja blinka vilken sekund som helst (första gången sen jag fick bilen, typisk liksom). Jobbade, ska åka och tanka när jag slutat, kommer på att jag glömt kortet i lägenheten, åker tillbaka för att hämta det, tankförsöknr 2, kommer på att mitt kort inte funkar kör kontanter istället, helvete! plånboken ligger i lägenheten och ja, ungefär så har det funkat. Tur att jag hade Jenny i mobilen, annars hade jag åkt in i första bästa gränd och gråtit en skvätt. Nu måste jag sova, tror jag kommer hinna somna på vägen ner när jag lägger mig. Trött. Men huvudsaken är att jag lever.

Sitter i skrivande stund i mormors lägenhet som jag lånat nu när hon är bortrest, fast egentligen så är jag ju här för att sköta blommorna. Fick ett sms så sent som under lunchen idag där hon frågade om jag tog hand om blommorna. "Självklart" svarade jag, inte vågar väl jag erkänna att hennes tomatplanta redan har börjat hänga lite (hoppas inte att hon läser detta). Men annars känns det fint som fan att bara ta hand om sig själv (och blommorna då). Gick runt på maxi i min egna takt för att ha något att göra kylen mer full med. Kände att jag lika gärna kunde flytta hit ett par dagar, för hemma i Ramnäs är huset tomt, familjedelen som är kvar i sverige, vilket är mamma och kotte lämnade också mig för en liten minisemester till Göteborg. Kvar blev man och lämnad med ett jobbschema som visar 6 - 21 och så en jävla förkylning på det, livet är fint! På lördag kommer jag antagligen vara jättetrött. Fin lapp mormor lämnade va? Svenskan är grym.

Folkfesten i Västerås är över och som alltid när man har kul så har tiden gått jättefort, sorgligt men sant. Jag har för andra gången på några dagar konstaterat att jag börjar bli för gammal för sånt här och då menar jag inte för gammal för att titta på fina bilar och människor, utan att köra en två-dagars. Min kropp håller inte för det längre. Nu är det bara att kämpa gärnet tills torsdag nästa vecka, för då sticker jag och jenny! Kotte har flyttat hemifrån för en vecka, vilket är skönt som fan (nädå). Imorgon flyttar jag hem till mormor för att ta hand om hennes blommor medans hon är borta. Jag förstår dock inte varför hon frågar den som har svarta fingrar. Kommer ta död på allihopa!

Får en klump i magen av att veta att jag ska jobba bort ännu en sommar. Dock så vet jag att jag kommer tycka att det är värt det när sommaren väl är slut, lämna tryggheten ett litet tag. Det är bara det att jag ser inte till slutet av sommaren än för jag vill inte att den ska ta slut egentligen. Och när jag inte ser något slut på den här skiten blir det lite jobbigt ibland. Men jag har i alla fall två dagar ledigt på raken nu och tänker njuta av varende liten minut. Sen har jag en helg inbokad med Jenny och en med mormor, så det känns helt okej ändå. Nu när jag tänker efter.

Mätt och belåten. Tänker leva på det ett litet tag i alla fall