Jag tycker att det är så himla intressant då man inser hur det likt en berg och dalbana, hela tiden går upp och ner. Har under en längre period vart så himla glad och positiv, ända fram tills för någon månad sen då allt bara vart dåligt. Inte blev det bättre av att jag insåg att halva Juni just regnat bort och att vira i absolut sista sekund bangade roskilde. Jag kände bara den dära meningslösa känslan då jag undrade vad jag egentligen skulle göra. Men så hände något. Mina kompisar slog i huvudet och nu ska vi spendera hela nästa vecka tillsammans i borlänge (vi och alla 95:or). Och jag är inte bitter längre, för jag vet att vi kommer ha så himla kul. Och så vet jag att jag har hur mycket tid som helst av sommaren kvar och att jag har många roliga saker framför fötterna. Och så blev allt helt plötsligt jättekul och världen blev fin igen. Skumt. Annars så funderar jag seriöst på att lägga ner detta nu.