3:ANS SPÅRVAGN GENOM LJUVA LIVET

Vill efter denna helg ge mig själv en klapp på axeln och ett kex för att jag är så jävla grym. Att jobba helg ensam är inte kul. Och egentligen vill man ju säga aldrig mer.. Men det är kul och se att man utvecklas och jag blir lite stolt över mig själv då jag insett att jag fått en del skinn på näsan och blivit jävligt bra på att stå på mig. Hur som, trots att brödet kom tio i sju (det ska senast komma kvart över sex), att det inte fanns någon växel i kassan och att hela kassasystemet la av mitt under lunchruschen så har det gått jävligt bra. Sen att min tumme känns lite lätt bruten och att jag har en brännskada på armen är ju mitt egna fel. Ett extra plus till min fina lilla mamma som kom och hälsade på i lördags när det var som tuffast och till Jenny nummer 2 (sjukt irriterande att ha två polisar med samma namn) som innifrån och ut är en sån jävla fin människa! Nu ska jag sova och njuta av att jag inte behöver ställa klocka tills imorgonbitti, att jag inte kommer vakna bakfull och att det bara är fem dagar kvar på min 12-dagars långa arbetsvecka, sen jävlar är det helg!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0