Jenny fick mig att titta på finalen av melodifestivalen i lördags. Jag stannade till när denna låt kom. Jag är så glad för att min musiksmak har breddats så pass mycket den senaste tiden och att jag idag faktiskt kan erkänna att jag tycker låten är sjukt bra. Sen blev jag ju lite förälskad i den smålockiga killen som sjunger, hans röst gjorde så att jag smälte och att håret på armarna stod hela låten ut, även fast man egentligen inte ville att den skulle ta slut.