Jag har helt plötsligt kommit på att jag faktiskt gillar mitt arbete. Det kräver inte att min hjärna är speciellt närvarande. Jag kan bara stå och nöta liksom, vilket ger mig tid till att tänka. Dessutom gillar jag att arbeta med Suss (tanten som jag för tillfället arbetar med). Tecknet för lunch är när hon står och viftar lite gulligt med sin gaffel tills jag ser henne.

Idag har jag även kommit på att längta är bland det bästa jag vet. Jag älskar det. Jag går hellre och längtar efter något än att är med om det. Något annat som slog mig idag var att jag är värdelös på att steka fiskpinnar. Lyckas jag inte slita av all paneringen, ha av mer än hälften av alla fishpinns, så lyckas jag alltid ha ner några på golvet när dom ska vändas. Om inte det så är det även alltid någon som klagar på att det är för lite eller för mycket stekyta. Sen när blev det så jävla svårt att steka fiskpinnar liksom?

Och nu är det dags att tippa sig i bingen för att ännu en gång drömma om vägskyltar, trafikregler eller snygga reparatörer. Obs! Jag klagar inte på det sista.

Dagens erkännande blir att jag idag efter lunch lyssnade på Nordman och att jag blir jätteglad när folk säger att de är beroende av min blogg. Det gör att jag vill uppdatera hela tiden. Inatt kommer pappa aka. Kung Arthur hem. Galet bra!!