Home sweet home


Resan är så jävla över. Jag är hemma och jag lever, det är helt otroligt. Ibörjan var jag jättesur för att resan var obligatorisk, nu efter så är jag väldigt glad över att den ändå var det. Annars hade jag missat en fet upplevelse. Samtidigt var jag på slutet jävligt less på det där kaoset och att vänta i minst två timmar på att få sin mat. Jag gillar Ghana men jag älskar Sverige, så därför ska jag aldrig mer lämna landet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0