aldrig ensam

Mitt problem var. Jag visste aldrig vad som var sanning och inte. Och vart tog dina ord egentligen vägen? Men det är aldrig försent. Bara så du vet. Bara så du vet.
Och egentligen så vill jag lägga mig på golvet och gråta. Igen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0