Av all livemusik jag sett i hela mitt liv så slog denna konsert alla andra med en sjukligt hög marginal. Jag har aldrig sett något sådant och tror att detta var en "en-gång-i-livet-upplevelse". Thåström 09. Och det är inte förns nu efter som känslorna kommer. Thåström är ett geni, har ett intressant kroppspråk och gjorde ett framförande som inte är av denna värld. Mer än halva publiken bestod av äldre människor. Det var fint. Bakom mig hade jag två gubbar som stank härlig öl. Men det gjorde inte mig så mycket. För dom skrek så fint med mig i "du ska va president!". Den ena fick min mail, han ville ha mina bilder. Jag funderar på att dra till Linköping imorgon och se honom igen. Thåström alltså. Ingen har aldrig nått längre. År behövs.
Bilder kommer imorgon.